Hårbotten som kliar eller är röd och torr är jobbig, men en känslig hårbotten kan också vara orsaken till hårproblem. Ett vackert hår börjar med en sund hårbotten! Många har känslig och irriterad hårbotten och under vintermånaderna ökar ofta problemen när den kalla utomhusluften i kombination med torr luft inne torkar ut hårbotten och gör den extra skör.

Då hårbotten är i obalans uppstår torra hudavlagringar som liknar mjäll och sitter på hårstråna. I kombination med färgning, permanent, fel mat och dryck, för starka hårprodukter och varma stylingredskap kan symptomen förvärras. Det kan också vara ärftligt, stressrelaterat eller ha att göra med störningar i hormon- och vitaminbalansen. Det ser alltså ut som mjäll, men är en obalans i hårbotten.

Är problemen små kan det räcka att byta till milda tvättprodukter och inte styla med värme.

Känslig hårbotten

Är ofta värmekänsligt om problemen är stora bör specialprodukter användas som lugnar och läker. Det kan vara svårt att helt få bort mjäll, men om du regelbundet behandlar din torra hårbotten så kan du hålla mjällen under kontroll.

Undvik täta mössor och hattar eftersom svamp trivs bra under dem. Beroende på hur svåra besvär du har finns olika behandlingar att prova. Ett sätt kan vara att byta till ett schampo speciellt för dina problem, tänk också på att stylingprodukter som innehåller mycket alkohol som kan torka ut hårbotten.

Har du mjäll kan du också drabbas av mjälleksem, seborroiskt eksem. Huden blir då röd, fjällar och kliar och får sårskorpor och feta fjäll. Förutom i hårbotten kan det förekomma runt hårfästet, bakom öronen och i ansiktet. Det kan också dyka upp på bröst, rygg och i ljumskarna.

Har du plitor, hårsäcksinflammationer och skorpor i hårbotten som kliar kan det vara atopiskt eksem. Psoriasis kan också vara orsaken, det påminner om mjälleksem men fjällningen är fetare och mer stearinliknande.

Mjäll/Seborré 

Mjäll är döda hudceller som har stötts bort från det yttersta hudlagret i hårbotten.

Överhuden, som är hudens yttersta lager, består i sig av två lager – det yttre hornlaget och det inre basalcellslagret. I basalcellslagret bildas hela tiden nya celler, som knuffas ut till det yttre hornlaget, där torkar de ut (förhornas) och stöts av. Alla människor bildar på detta sätt en liten mängd mjäll, men det är så lite att mjällen inte märks.

Vanligtvis får man mjäll fläckvis, men hela hårbotten kan också vara täckt av mjäll. Mjällbildning börjar ofta överst på huvudet och i tinningarna. Mjäll smittar inte.

Orsaker till mjäll kan vara hormoner, fet hud, mikroskopiska svampar i hårbotten, hudsjukdomar eller överdriven användning av starka hårprodukter. Stress kan förvärra en eventuell mjällbildning då stress påverkar hela din kropp, även din hud.

Olika typer av mjäll

Mjäll – Torra, fina och lösa mjäll De flesta människor får torra, fina och vita mjäll som lossnar från hårbotten och faller ned på kläderna. Den här typen av mjäll är rätt lätt att behandla med rätt hårvårdsprodukter.

Seborré – Feta och grova mjäll En del människor får en fet, grov och gulaktig typ av mjäll som klibbar fast vid håret och bildar tjocka skorpor i hårbotten. Hårbotten kan vara irriterad med rodnad och klåda. Seborré betyder talg, vilket antyder att det sitter där man har mycket talgkörtlar i huden. Seborré är en blandning av fet hårbotten och mjällbildning.

Talgkörtelproduktionen ökar kraftigt vilket ger huden ett oljigt utseende och man får en stark mjällbildning. Generellt för Seborré är att den angriper områden kring ögonbryn, hårfäste, runt näsan och skäggväxt. Seborré är vanligare hos män än hos kvinnor. Allvarlig Seborré kan dessutom orsaka skallighet eftersom hårbildningen stryps helt eller delvis.

Behandling av mjäll Vid lite och torra mjäll räcker det ofta att du använder ett milt schampo som inte irriterar hårbotten.

Känns hårbotten torr kan det vara orsaken till mjällbildning. Den torra hårbotten kan behandlas med att smörja in den med en fuktighetskräm eller olja innan sängdags. För att hindra att krämen sprids i håret kan du genom att lägga benor i hårbotten med 1-2 cm mellanrum fördela krämen i dessa.

Vid svår mjällbildning eller feta mjäll rekommenderas du att använda speciella mjällschampon. Dessa mjällschampon innehåller medel som tar bort mikroorganismer, svampar och minskar bildandet av nya hudceller i hårbotten.

Psoriasis 

Psoriasis är inte bara en hudsjukdom utan det grundläggande felet finns i kroppens immunförsvar. Sjukdomen kommer och går i perioder, så kallade skov. Psoriasis är också kronisk, d.v.s. den går inte att bota, men symptomen kan lindras med rätt behandling. Det uppskattas att 2 % av befolkningen i västvärlden har psoriasis.

Det är en ärftlig hudsjukdom, men hur den ärvs är inte klarlagt. Psoriasis kan hoppa över en eller flera generationer. Det är lika många män som kvinnor som drabbas.

Det finns olika former av psoriasis och den vanligaste formen, ca 80 % av de drabbade, kallas nummulär psoriasis eller plaquepsoriasis. Denna typ av utslag sitter på överkroppen, armarna eller benen och är runda, 2 till 20 cm stora. Utslagen är röda, förtjockade och fjällande till följd av en kraftigt ökad celldelning i överhuden. Mer än hälften av alla med psoriasis har hårbottenförändringar.

Psoriasis i hårbotten

Hårbottenpsoriasis kan bestå av allt från svag till kraftig fjällbildning med tjocka fjällkakor och ge mer eller mindre klåda. Fläckarna sitter oftast i hårfästet vid öronen, pannan eller i bakhuvudet och kan gå ner en bit under hårfästet.

Ibland kan psoriasis finnas bara i hårbotten och ingen annanstans. Psoriasis i hårbotten kan förväxlas med mjälleksem (seborroiskt eksem) men de två sjukdomarna skiljer sig åt genom mjällens utseende. Om du har mjälleksem klistrar sig mjällen som regel fast vid hårstråna – det gör de inte om du har psoriasis.

Psoriasisfläckarna är ofta mer inträngande i huden, fjällningen är fetare och mer stearinaktig.

Behandling av psoriasis går ut på att minska inflammationen och nybildningen av celler i huden. Underhållsbehandling används för att förebygga nya skov. Regelbunden vård av hårbotten är alltid en bra grund. Vid lindrigare psoriasis räcker det ofta med att tvätta håret var och varannan dag. Räcker inte det, bör man hitta en passande behandling som exempelvis kortison eller D-vitaminanaloger. Innan fläckarna behandlas måste huden avfjällas vilket görs med olja eller kräm. Tas fjällen bort hårdhänt reagerar huden med att öka celldelningen vilket leder till mer fjällning.

Avfjällning kan göras genom att smörja in hårbotten med en mjukgörande kräm eller olja, gärna med salicylsyra, som har förmågan att lösa upp förtjockat hornlager i huden. När huden är avfjällad kan psoriasisfläckarna behandlas.

Hårväxten påverkas normalt inte av psoriasis, men mycket tjocka fjäll från huden kan nöta på håret. Även om du har psoriasis i hårbotten kan du låta klippa, färga och permanenta dig på vanligt sätt hos din frisör.

Mjälleksem

Mjälleksem är ett rodnande, fjällande eksem i hårbotten. Mjälleksem förekommer hos vuxna och är mycket vanligt, de flesta människor drabbas någon gång i livet. mjälleksemet har en stor tendens att återkomma under ogynnsamma förhållanden. Den vuxna formen är till sin natur kronisk, men brukar vara intensivast mellan 20 och 40 år och symtomen kan reduceras väsentligt med behandling.

Orsaken är egentligen okänd men förefaller vara relaterad till en kombination av ärftliga faktorer (dvs. den hudtyp man är född med) och någon slags överaktivitet i talgkörtlar. Det finns troligen en ökad känslighet för denna svamp hos de personer som har mjälleksem. Samband ses ofta med allmäntillståndet. Försämring noteras vid perioder av påfrestningar, uttröttning och psykisk stress. Klimatet har också stor betydelse. Mjälleksemet återkommer ofta vintertid för att bli bättre på sommaren.

Mjälleksem smittar alltså inte mellan personer.

Vuxna får oftast rodnad och inom dessa områden ses en torr vit fjällning, som ibland blir litet mer gulgrått fet. Detta uppstår i och strax utanför hårbotten och på andra typiska platser som öronen, ögonbrynen, näsvingarna, ögonlocken, bröstkorgen och ibland även i hudveck, såsom armhålor, ljumskar, navel och mellan skinkorna. Mjälleksem kan vara helt klådfritt. Ibland kan man i hårbotten få små gulaktiga kvisslor. Salicylsyra, hydrokortison, kortisonlösningar, svampantibiotika och mjällschampo brukar rekommenderas för behandling av mjälleksem.

Inflammation

Inflammation är kroppens försvarsreaktion där vävnaden tagit skada. Det är också en respons på infektion eller irritation som beskrivs med följande karaktäristika: rodnad, svullnad, smärta, värmekänsla, feber och nedsatt funktion. Rodnaden och värmen orsakas av ökat blodflöde till det inflammerade området och leder ofta till en svullnad.

Infektion är den vanligaste orsaken till inflammation, men alla skador mot kroppen, som slag, värme, kyla och kemiska ämnen, kan utlösa en inflammation. Ibland kan inflammationen bli långdragen, till exempel vid reumatiska sjukdomar och tuberkulos. Det finns också infektionssjukdomar som ligger vilande i kroppen och dyker upp utan förvarning, exempelvis herpes och psoriasis.

Ibland tar kroppens eget försvarssystem ”fel” och angripit de egna kroppscellerna. Exempel på sådana sjukdomar kan vara; psoriasis, eksem, fläckvis håravfall (alopecia areata) och vitiligo (vitfläcksjuka). Detta brukar kallas autoimmunitet och man talar om autoimmuna sjukdomar.

(Källa: wikipedia, nordic hair, netdoktorn.se)